Alla inlägg den 7 februari 2014
Vykort enligt Wikipedia, den fria encyklopedin Vykort, postkort med en bildsida och plats för adress och meddelande på andra sidan. 1872 infördes i Sverige brevkort utan bild. När de svenska vykorten introducerades ungefär 10 år senare blev de därför kallade "Brefkort med vyer". Det äldsta kända svenska vykortet skickades lokalt inom Kristinehamn den 9:e december 1882, frankerat med ett treöres frimärke. Vid en auktion den 17:e mars 1996 slutade budgivningen på detta vykort på 15000 kronor. Det äldsta kända vykortsmotivet i Sverige är tecknat och visar en förgätmigej-kvist med texten "Jag gratulerar". Det skickades från Leufsta Bruk den 27:e februari 1884. Först i början av 1900-talet gav trycktekniken möjlighet att framställa vykort från fotografiskt underlag.
Bildsidans motiv kan varieras i all oändlighet. Vanliga motiv är: Järnvägsstationer Landskapsscener Naturmotiv Berömda byggnader Djur Osv.
Speciella varianter av vykort ärJulkort Påskkort Gratulationskort Begravningskort Osv.
Vykort enligt Nordisk familjebok, Uggleupplagan 32 Vykort (se Vy), en sorts till kortare skriftliga hälsningar t. ex. under resor eller välönskningar vid helger ("julkort" o. s. v.) använda brefkort med ena sidan upptagen af okolorerad eller färglagd bildlig framställning, såsom landskaps- eller stadsvyer, byggnadsverk, något berömdt konstverk, artistporträtt, skämtbilder, djur- och blomstermotiv e. d. i oöfverskådlig mångfald. Redan på 1770-talet förekommo sporadiskt gratulationskort med kopparsticksbilder; senare blefvo de alster af stålstick, träsnitt, litografi, radering o. s. v., men fingo ej postal utstyrsel och giltighet förrän efter 1870 (se Brefkort). Ljustryckets allmännare användning fr. o. m. 1890-talet medförde ett väldigt uppsvinginom vykortsindustrien; därbredvid ha autotypi, fotogran, trefärgstryck m. m. Åstadkommit goda resultat. Tillverkningen och postbefordringen af vykort äro numera i åtskilliga länder en rätt betydande ekonomisk faktor. Ur nationell och mellanfolklig synpunkt göra vykorten nytta, i det att deras bilder sprida kännedom om olika orter och länder. På brefkort med vyer plägar adressidans vänstra hälft få användas till skriftliga meddelanden. (Vykort enligt Nordisk familjebok 1921)
Vykort , en sorts kort till kortare skriftliga hälsningar t.ex under resor eller välönskningar vid helger ("julkort" o. s. v.) använda brefkort med ena sidan upptagen af okolorerad eller färglagd bildlig framställning, såsom landskaps- eller och stadsvyer, byggnadsverk, något berömdt konstverk, artistporträtt, skämtbilder, djur- och blomstermotiv e. d. i oöfverskådlig mångfald.
Redan på 1770-talet förekommo sporadiskt gratulationskort med kopparsticksbilder; senare blefvo de alster af stålstick, träsnitt, litografi, radering o. s. v., men fick ej postal utstyrsel och giltighet förrän efter 1870. Ljustryckets allmänna användning fr. o. m. 1890-talet medförde ett väldigt uppsving inom vykortsindustrien; därbredvid ha autotypi, fotografi, trefärgstryck m. m. åstadkommit goda resultat.
Tillverkningen och postbefordringen af vykort äro numera i åtskilliga länder en rätt betydande ekonomisk faktor. Ur nationell och mellanfolklig synpunkt göra vykorten nytta, i det att deras bilder sprida kännedom om olika orter och länder. På brefkort med vyer plägar adressidans vänstra hälft få användas till skriftliga meddelanden.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
||||||||
3 |
4 |
5 | 6 |
7 | 8 |
9 |
|||
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
|||
17 | 18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
|||
24 |
25 | 26 |
27 | 28 | |||||
|
Vykortsföreningar i Sverige.