Vad är ett vykort?

Vykort, postkort med en bildsida och plats för adress och från 1905 även meddelande på andra sida,

Postkort av olika slag hade funnits tidigare , men 1 oktober 1869 började den Österriliska postförvaltningen ge ut Correspondenz-Karte som var färdiga kort med utrymme för adress på ena sida och för meddelande på den andra, liknande de svenska blev korten. Dessa hade en lägre portosats än vanliga brv och blev därför snabbt populära. liknande kort infördes snart i andra länder, England 1870, Kanada 1871, Sverige och Tyskland 1872 och Frankrike 1873 och Italien 1874.

Snart blev det populärt att infoga reklam och andra typer av motiv på den sidan som var avsedd för meddelandet. Det första kortet med en fotografiskt vy tillverkades i Tyskland av litografen Zrenner för 1882 års Nürnbergutställning.

År 1872 infördes i Sverige brevkort utan bild. Portot var dock då det samma som för vanliga brev och de blev inte särskilt populära. 1873 sänktes därför portot och 1877 sänktes det på nytt. Samma år gavs också möjlighet åt privata företag att trycka upp sina egna brevkort, så länge adressidan följde det utseende som Generalpoststyrelsen angav, vilket öppnade upp möjligheten för att dekorera meddelandesidan på korten. De första brevkorten hade ett mått på 122 x 87 millimeter, men 1879 beslutade man inom Världspostföreningen att införa det gemensamma nya formatet 140 x 90 millimeter. De privattryckta brevkorten fick till en början endast användas inom landet, men från april 1886 tilläts de även för försändelser mellan olika länder.

Det äldsta kända svenska gratulationskortet skickades lokalt inom Kristinehamn den 9 december 1882, frankerat med ett treöres frimärke. Vid en auktion den 17 mars 1996 slutade budgivningen på detta vykort på 15 000 kronor. Det äldsta kända vykortsmotivet i Sverige är tecknat och visar en förgätmigej-kvist med texten "Jag gratulerar". Det skickades från Leufsta Bruk den 27 februari 1884.

Ett vykort med en hornblåsande postryttare är från slutet av 1886. I maj 1887 kom de tre första topografiska vykorten ut, med litografiska tryck med motiv från Uppsala. När nu de första vykorten introduceras kallas de från 1887 Brefkort med vyer. Den tidigaste kända användningen av begreppet vykort är från 9 september 1900

1891 började pappersgrossistföretaget Axel Eliasson att sälja Brefkort med olika vyer öfver Stockholm och dess omgifningar samt Göteborg. Företaget var under 1900-talets första hälft landets främsta producent av vykort med sina lokaler på Drottninggatan i Stockholm.

Runt sekelskiftet 1900 exploderade formligen vykortens popularitet. 1897 sändes 6.360.000 brev med postverkets brevkort, 1.330.000 privattryckta affärsbrevkort och 1.040.000 vykort. 1903 sändes 8.900.000 brev med postverkets brevkort, 1.550.000 privattryckta affärsbrevkort och 37.810.000 vykort.

På de äldsta vykorten upptog motivet vanligen bara en del av framsidan, eftersom den även skulle ge utrymme för meddelandet. Från 1905 tillät postverket att adress och hälsning fick rymmas på samma sida, något som gav motivet möjlighet att bli allenarådande på andra sidan.

Källa Wikipedia.

Vykort enligt Nordisk familjebok, Uggleupplagan 32 

Vykort (se Vy), en sorts till kortare skriftliga hälsningar t. ex. under resor eller välönskningar vid helger ("julkort" o. s. v.) använda brefkort med ena sidan upptagen af okolorerad eller färglagd bildlig framställning, såsom landskaps- eller stadsvyer, byggnadsverk, något berömdt konstverk, artistporträtt, skämtbilder, djur- och blomstermotiv e. d. i oöfverskådlig mångfald.

Redan på 1770-talet förekommo sporadiskt gratulationskort med kopparsticksbilder; senare blefvo de alster af stålstick, träsnitt, litografi, radering o. s. v., men fingo ej postal utstyrsel och giltighet förrän efter 1870 (se Brefkort).  Ljustryckets allmännare användning fr. o. m. 1890-talet medförde ett väldigt uppsvinginom vykortsindustrien; därbredvid ha autotypi, fotogran, trefärgstryck m. m. Åstadkommit goda resultat.

Tillverkningen och postbefordringen af vykort äro numera i åtskilliga länder en rätt betydande ekonomisk faktor. Ur nationell och mellanfolklig synpunkt göra vykorten nytta, i det att deras bilder sprida kännedom om olika orter och länder. På brefkort med vyer plägar adressidans vänstra hälft få användas till skriftliga meddelanden. 

(Vykort enligt Nordisk familjebok 1921)

De olika vykortsformaten

A6 Det så kallade nya formatet. Finns med rak beskärning och vågig. Färg och svartvit. Med vit kant och utan. 

Mått 150x105 mm.

Det så kallade gamla formatet, 140x90 mm. Finns i en mängd olika varianter Färg och svartvit med och utan vit kant. Framsida med plats för text. 2-bildskort upp till 10-bilderskort. Foto i färg och svartvit, handcolorerade, tecknade, ramkort, kartongkort, luckkort, mekaniska vykort Julkort, alla typer av hälsnings/gratulationskort, osv

Det två vanligaste hälsningskort finns i formaten 110x70 mm och 95x60 mm. Dessa kort var ofta mycket bundna till helger, Jul, Nyår, och Påsk. Lycka till, hälsningar av olika slag.

Även andra format existerar, avlånga, runda fyrkantiga m.m

Portosatser på vykort 1872-1971.

  Portotabell på vykort.

Kvalite på vykort & frimärken

samt SFF:s utställningsregler

Jag har tittat runt lite och det finns massor av varierande skalor. Du får kanske en uppfattning om hur själva upplägget är.

Funderar du på att ställa ut finns regler för detta här. Men ha roligt med din samling i första hand. Montera gör som du själv tycker, visa för vänner och bekanta , presentera din hobby. Släktforskar du så går det utmärkt att komplettera den med topografíska vykort.

10 Absolut perfekt

9 Nästan perfekt

8 Mycket bra

7 Normal kvalitet

6 Små hörnveck

5 Riss, veck, smutsigt

K7 Bra, inga defekter, lätt slitet.
K6 Bra, kan ha småfel såsom t.ex hörnveck eller något mer slitet.
K5 Godkänt, kan ha veck, reva eller annat fel som dock inte är alltför missprydande.
K4 Mindre bra, kan ha mer än en defekt, alt. en något mer störande skada.
K3 Underkänt, direkt iögonfallande skada/ skador, t.ex mindre bit saknas 

Grade 1 = Perfect corners
Grade 2 = Very Minimal corner wear, no creases
Grade 3 = Some corner wear, no creases.
Grade 4 = Crease
Grade 5 = A lot of damage to card.
* Grades reflect Corner and Condition of Card, and not whether the card is Postal Used.

10 Perfekt

9 Nästan perfekt

8 Mycket bra

7 Bra men utan defekter men lätt slitet

6 Bra men hörnveck eller annat sm¨fel

5 Godkänt veck, reva eller annat fe

4 Mindre bra med många defekter

3 Underkänt ex. vis mindre bit saknas

Sveriges Filatelist-Förbund Reglemente för Vykortsklassen

1. Definition
I utställningssammanhang definieras vykort som:

Ett illustrerat kort, antingen postbehandlat, eller med tryck som visar att det är
avsett att postbehandlas utan kuvert.

De villkor som ska uppfyllas för att ett objekt ska kunna kallas för vykort är alltså:

1. Ett vykort ska ha illustration
2. Kortet ska antingen
a. ha tryckt text eller tryckta adresslinjer och eventuell portoruta, som visar att det
är avsett att portobehandlas utan kuvert, eller
b. vara postbehandlat (försett med poststämpel direkt på kortet)
Obegagnade (icke postbehandlade) vykort måste fylla villkor 1 och 2a. Begagnade
(postbehandlade eller postgångna) vykort måste fylla villkor 1 och 2b.

Illustration kan vara fotografisk, tecknad eller bestå av en applikation. Handgjord teckning
godkänns om villkoren i övrigt är uppfyllda.

Adresslinjer är inget villkor för postbehandlade eller postgångna vykort. Obegagnade kort
utan adresslinjer på en av sidorna klassificeras inte som vykort.

Poststämpel är ett bevis på postbehandling. Orderstämplat vykort är postbehandlat men om
det saknar adress är det inte postgånget. Ett postgånget kort måste vara adresserat.
Ankomststämpel är ett extra men inte nödvändigt bevis på att kortet är postgånget.

Frimärke eller valörstämpel är inte villkor för begagnade vykort. Exempel: vykort som
lådbrev med lösenanteckning, illustrerat tjänstebrevkort, ofrankerad krigsfångepost etc. Ett
illustrerat officiellt brevkort (helsak) kan klassificeras som både helsak och vykort och passa i
såväl filatelistiska som vykortsexponat.

Frankeringsportot behöver inte vara det vid tidpunkten för brevkort fastställda. Det kan vara
brevporto, trycksaksporto, över- och underfrankering.
Kortets material kan vara papper, näver, läder, plåt eller annat.
Kortets tjocklek och vikt är egentligen utan betydelse men kortet bör ha rimlig styvhet enligt
en subjektiv bedömning, som kan orsaka gränsfall.
Kortets format är utan betydelse och behöver inte följa UPU-reglerna vid aktuell tidpunkt.

2. Bedömningskriterier
Bedömningen sker efter följande kriterier och poängtal:

1. Plan och bearbetning 10
2. Kunskaper om ämnet 20
3. Kvalitet 10
4. Presentation 10
50

2.1 Plan och bearbetning
I en plan ska utställaren på exponatets första blad visa hur han/hon har strukturerat sitt
exponat, t.ex genom att i rubriker dela upp det valda temat i avsnitt, vilka ska komma i en
logisk följd så att exponatet uppvisar en ”röd tråd”.
Bearbetning innebär att man i exponatet klart ska kunna se att uppdelningen enligt planen
följts på ett korrekt sätt. Exponatets titel ska överensstämma med plan och bearbetning.

2.2 Kunskaper i ämnet
Kunskaper om motiven ska visas med kortfattade texter i anslutning till korten. Texterna ska
innehålla alla för temat väsentliga upplysningar. Beroende på valt tema kan ibland även
kunskaper om fotograf/konstnär, vykortsförlag, reproduktionsmetod, vykortsformat etc. vara
av värde att dokumentera.

2.3 Kvalitet
Sedvanliga kvalitetskrav gäller (saknade eller vikta hörn, riss etc. drar ner betyget), dock meden viss tolerans för äldre postgångna kort. Äldre kort med text på framsidan ska inte
nedvärderas, såvida inte denna text är av dålig kvalitet (plumpar, suddig etc.).

2.3 Presentation
Texten ska vara prydlig och smakfullt arrangerad. Helhetsintrycket på exponatet är viktigt.
Försök undvika enformig montering (två kort på varje blad). Använd inte starkt färgade blad.
Inramning av korten liksom ramar på bladen kan förhöja intrycket.

Reglemente för Enrams- eller Miniklass
- Sidan 1 ( 1 )

Sveriges Filatelist-Förbund

Reglemente för Enrams- eller Miniklass

1

Ett exponat i Enramskalssen ska bestå av 16 blad i A4-format eller motsvarande.

2

Exponatet ska utgöra ett väl avgränsat och definierat område inom någon av de
konventionella utställningskalsserna:
Traditionell filateli
Posthstoria
Helsaker
Aerofilateli
Motivfilateli
Stämpelmärken
och får endast innehålla filatelistiskt material.

3.
Exponatets idé ska visas i en plan på det första bladet.

4.
Exponatet bedöms enligt reglerna för de i artikel 2 nämnda klasserna och enligt nedan
angivna kriterier och poängtal.

Bearbetning 12

Väl avgränsat tema 4
Korrekt bearbetning 8

Kunskaper 18

För motivexponat görs
fördelningen:
Filatelistiska kunskaper 8
Tematiska kunskaper . 10

Kvalitet och sällsynthet 10

Kvalitet 5
Sällsynthet 5

Presentation 10
Totalt 50

5.

Diplom och medaljer kommer att delas ut enligt nedanstående poängtal:
Silver 40-50 p
Silverbrons 30-39 p
Brons 20-29 p

Vad har han där att göra?

2022-08-26 Nu kör vi för fullt på Tradera. Se uppstart och avslut nedan.

Glöm inte att logga in på Samlamera sök efter Netstamps.

Där kör vi året runt utan uppehåll.

Uppdaterar hela tiden med nya billiga objekt.

Vykortsförlag

Lite blandade vykortsloggor från olika företag som jag har hittat under årens lopp. Vem vet du kanske har någon logga som skulle passa in här. Jag har inte störtdykt ned i fakta om de olika bolagen.

När det gäller Svenska vykortssignaturer ta gärna en titt på min blogg. Långtifrån komplett, men kompletteringar tar jag gärna emot.

A. B. Alga Stockholm

 A. B. Grafisk Konst

 Jaha vad är detta

 AB Almquist & Coster Hälsinborg 

 Axel Eliasson Konstförlag Stockholm

 Berndt Johansson Malmö

Bröderna Brattberg Uddevalla

Carla förlaget Lysekil

C. A: Träff Göteborg

E. E. C. A/B Johanneshov

E. Danielsson Genevad

E. G. S. I. S.

Ekström & Fries, Stockholm

fotograf Elliord Mattsson i Spillersboda som gjorde 40 serier med 100 bilder i .

Eric Sjöqvist Örebro

G A B Granbergs Konstindustri

GEOS?

Gerhards Konstförlag 

grako 

 Harald Olsen

Harry Lange

 Hartmans kortförlag 

Hedrico AB Karlstad

Johan H Eriksson AB

 Vad jag jobbar hårt ......

 Karlskrona Papperslager

H Lindenhag Göteborg

Nordisk Konst Stockholm 

O. Lilljeqvist

 Pressbyrån

Ringen Örebro 

Sago-Konst AB Stockholm

Sa-mar ab

Scankort AB

 Svenska litografiska AB Stockholm

 Svenska Pressbyrån

 T Foto

 Torkel Lindberg Stockholm

TREAB

Tryck-Konst Stockholm 1951-1972

Uddevalla pappershandel

ULTRA, Ultraförlaget AB 1950-2012 

Åhlen & Holms konstförlag Insjön

OBS Kolla sjölv att det inte är ngn mässa som är instäld

Lö 25/2 Eskilstuna. Vykorts- och frimärksmässa, kl 10-15.
ReTuna Återvinningscentral, Folkestaleden 7.
Arrangörer Eskilstuna Vykortsförening och Torshälla Frimärksklubb. Fri entré.

Den ursprungliga anläggningen har anor från 1742 då byggnaderna för Djurgårdsbrunn uppfördes, bland annat Brunnsgården och Apotekshuset. Initiativtagare var medicine doktor Herman Lithén som den 5 juni 1742 fick privilegium att: ”vid hälsobrunnen å Kongl. Maj:ts Djurgård få till brunnsgästernas bekvämlighet samt dess egen och de övriga brunnsbetjäntes förnödenhet uppsätta några nödiga hus och byggnader, nämligen ett badhus, ett fattighus, ett hus för samtliga brunnsgästerna och ett för sin egen och brunnsbetjäningen samt även ett värdshus.

Bilder på väg

Vårens föreningsmöte 2023

Gillar du vykort, rveka inte för att göra ett besök hos oss.

Massor av vykort att sew på.

Köp eller sälj ,låt oss värdera dina vykort 

Nu är SVF:s mässa inbokad och klar. Glädjande att vi har hittat en större lokal, som även ligger bättre till rent komunikationsmässigt. Vad sägs om Tunnelbana ett par hundra meter att gå. Stor parkering, cafeteria med mackor osv. 

Inte minst av allt en massa vykort och även frimärken. 

Mässan är fullbokad inga bord finns att hyra.

Följande säljare kommer att finnas.